Någonstans vet jag

가사

[ONLY male voice throughout.Deep rough Swedish male voice.Heavy emotional Viking rock,dark post-rock,hard rock,cinematic synth.Music grows from dark and restrained to massive and hopeful.Raw masculine vocals mixed with aggressive emotional rap.The same man tells his story throughout.] [Verse] Tretton år och jag trodde jag redan fattat livet.Hasch,rök och ett huvud som äntligen kunde hålla käften.Jag kallade det frihet innan jag ens visste vad frihet var.Åren gick och flykten växte med mig.Nya rus,nya nätter,samma jävla hål att fylla.Jag blev äldre men den där grabben följde med.Tjugo.Tjugotre.Tjugosex.Trettio.Heroin.Och nånstans på vägen slutade jag fråga vart jag var på väg.Jag visste bara vart jag inte ville vara:hos mig själv. [Heavy chorus] NÅGONSTANS VET JAG! Fast jag säger att jag inte vet ett skit.Fast jag går åt fel håll ibland och kallar omvägen för mitt liv.Någonstans vet jag.Jag har sett vart den gamla vägen går.Jag har gått den så länge att jag kan den i mörker.Men nu ser jag nåt längre fram.Och fuck,jag tror jag vill dit. [Aggressive emotional rap] Tjugosex.Då förändrades nåt.Inte över en natt.Inga mirakel.Ingen jävla saga.Jag fortsatte dra.Jag fortsatte komma tillbaka.Fyra år fram och tillbaka.Två steg fram,tre tillbaka,sen fyra fram bara för att bevisa att ingen bestämmer över mig.För säg aldrig åt mig vart jag ska gå.Då tar jag hellre fel väg av ren princip.Barnsligt? Ja förmodligen.Men det är jag. [Dark verse] Hon stod inte där och räddade mig.Hon kunde inte.Det kan ingen.Hon bara gick sin väg.Och jag såg den.Fuck.Det var nästan värre.För plötsligt fanns det ett annat håll.En värld där man vaknar och faktiskt stannar kvar.Där frihet inte betyder att försvinna.Där någon kan älska dig utan att behöva jaga dig genom mörkret. [Chorus] NÅGONSTANS VET JAG! Jag behöver ingen som drar mig.Jag behöver ingen som bestämmer.Men kanske behövde jag se någon gå framför mig utan att vända sig om hela tiden.Någon som säger:Jag går ditåt.Gör vad fan du vill.Och jag står kvar och svär,men fötterna börjar röra sig ändå. [Heavy rap] För gamla världen kan mitt namn.Ey bror! Kom ut! Bara en stund! Samma människor,samma skratt,samma jävla puls.Hela kroppen minns innan hjärnan hinner säga nej.Och jag tänker:En kväll spelar väl ingen roll? En omväg är ingen återvändsgränd.Men jag känner den där lögnen.Jag har hört den sedan jag var tretton.Den har bara bytt röst genom åren. [Deep emotional post-rock] Jag saknar saker.Jag tänker inte ljuga.Jag saknar nätterna.Jag saknar bröderna.Jag saknar känslan av att ingenting fanns efter morgonen.Jag saknar versioner av mig själv som jag aldrig vill bli igen.Det är väl det sjukaste.Man kan sakna ett helvete bara för att man känner vägen dit. [Bridge:raw male voice] Tarotkort på bordet.Djävulen vänd åt andra hållet.Åtta bägare säger gå.Eremiten säger:Nu blir det bara du kvar.Månen säger att du fortfarande inte ser hela vägen.Stjärnan säger fortsätt.Världen väntar längre fram.Jag säger:Vem fan har bestämt det här? Ingen.Där är problemet igen.Ingen bestämmer.Nu måste jag göra det själv. [Build] Vad vill jag egentligen? Inte bara nästa natt.Inte nästa rus.Inte nästa flykt.Jag vill ha lugn utan att vara avstängd.Jag vill ha pengar som finns kvar.Jag vill kunna lova nåt och dyka upp.Jag vill ha människor omkring mig som inte behöver undra vilken version av mig som kommer genom dörren.Jag vill vara fri.Men på riktigt den här gången. [Massive final chorus:Viking rock,post-rock wall,huge drums] NÅGONSTANS VET JAG! Tretton till trettio,sjutton år av samma väg! Jag kan den baklänges,jag kan varje mörk jävla sväng! Men jag behöver inte dö där bara för att jag växte upp där! Jag är inte mitt förflutna.Jag är inte mitt rus.Jag är inte varje misstag jag försvarat bara för att slippa erkänna att jag hade fel! NÅGONSTANS VET JAG VART JAG VILL! [Music drops.Low male voice] Och hon? Hon går fortfarande åt sitt håll. Hon säger inte:Följ mig. Hon säger inte:Förändras för mig. Hon går bara. Och jag hatar nästan hur enkelt det ser ut. [Pause] Så jag går också. Inte bakom henne. Inte för henne. Bredvid,om jag hinner ikapp. Och gör jag inte det? Då får jag fan fortsätta gå ändå. [Massive final build] För första gången handlar vägen inte om vem som väntar längst fram. Den handlar om vem jag tänker vara när jag kommer dit. [Final hit] Någonstans… vet jag.