Lyrics

**[Intro]**
Det är mitt i natten, skärmen lyser blå.
Jag scrollar bort mig själv, låter timmarna gå.
Varje klick är en flykt, varje notis som ett slag,
men jag kan inte sluta, inte just i dag.

**[Vers 1]**
Vi lever för flödet, vi drunknar i brus.
Vi gömmer våra hjärtan i ett evigt ljus.
Vi byter verkligheten mot något som känns lätt,
men när morgonen kommer känns det bara tomt och fett.

Varje like är som en drog som håller oss kvar.
Vi skakar på insidan men spelar ändå underbar.
Vi bygger fasader av perfekta citat,
men ingen ser vår sanning när allt blir privat.

**[Pre-Chorus]**
Och det känns som om vi inte kan bryta oss loss.
Som om hela världen tittar när vi stänger av vår tråd.

**[Refräng]**
När ljuset släcks, vem är du då?
När ingen ser dig, när du står helt rå?
Alla följare, alla ord, försvinner i ett andetag.
Och du blir kvar, bara du och din dag.

**[Vers 2]**
Vi jagar perfektion som aldrig existerat.
Vi redigerar våra liv tills inget längre är ärligt.
Och kommentarerna bränner, men vi svarar ändå –
för tystnaden skrämmer oss mer än ett hatfullt ord kan få.

Varje kväll är vi vakna, vi söker ett tecken.
Att någon där ute ser oss, att vi får ett igenkännande.
Men vad är det värt när vi tappar vår själ?
När allt vi gör för likes bara gör oss mer stel.

**[Brygga]**
Men kanske finns det en väg ut, kanske kan vi stå kvar.
Kanske kan vi älska oss själva när allt blir klart.

**[Refräng – Dubbel]**
När ljuset släcks, vem är du då?
När ingen ser dig, när du står helt rå?
Alla följare, alla ord, försvinner i ett andetag.
Och du blir kvar, bara du och din dag.

När ljuset släcks, när skärmen är död,
Faller maskerna av och det blir tyst i vårt flöde.
Kanske först då, hittar vi hem.
Kanske först då kan vi bli som vi var igen.

**[Outro]**
Vi lägger ner telefonen, vi ser oss omkring.
Vi andas på riktigt, vi känner oss fria.
Och i det ögonblicket vet vi:
Vårt värde har aldrig legat i en skärm – det har alltid funnits här.